Hälsocampus Åbo främjar innovation inom företag

Hälsocampuset utvecklar innovationer inom hälsa och välbefinnande i samarbete med olika företag.  Också utländska företag har upptäckt detta vetenskapssamfund i Egentliga Finland.

Hälsocampus Åbo och Spark Finland inbjöd innovationsintresserade personer till en eftermiddagsträff i Sibeliusmuseum.  Förutom personalen vid högskolorna inom Åboregionen, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Turku Science Park deltog ett imponerade antal representanter för olika företag.

Dekanus för medicinska fakulteten vid Åbo universitet Pekka Hänninen beskrev Hälsocampuset som ett multidisciplinärt ekosystem som stöds av Teknologicampuset.

– Medicinen och tekniken är i beroendeförhållande till varandra. Om vi agerar gemensamt, kan påverka hur utbildningen och forskningen kommer att gestalta sig här. Då diplomingenjörsutbildningen öppnades vid Åbo universitet, blev hela utbildningscampuset betydligt starkare.  Ett kulturcampus är också i vardande, berättade Hänninen.

Innovationer inom teknik har fört medicinen framåt.

– Ett utmärkt exempel på en uppfinning som påverkat utvecklingen av medicinen på ett radikalt sätt är upptäckten av röntgenstrålningen av fysikern Wilhelm Röntgen på 1800-talert.  Hans namn känner alla till idag, beskrev utvecklingsdirektör Leena Setälä vid Hälsocampuset.

Uppkomsten av välfärdsområdena är en stor förändring för hälsovården och Setälä anser att detta kommer också att påverka Halsocampusets roll.  Aktörerna för campusen vill också befrämja ledningen av social- och hälsovårdsreformen genom att erbjuda området know-how inom hälsovård som baserar sig på effektivitet.

–I december inleder vi en tredelad wabinarserie som behandlar frågor bl.a. om ledning genom effektivitetskunskap och om dataanalytik, berättade Setälä.

Läs mera här: Arvoperusteisen terveydenhuollon seminaarisarja (Seminarieserie om värdebaserad hälsovård)

Lösningar på dataskyddsprobelmatik eftertraktas

Under träffen behandlades också frågan om hur modern hälsovårdsforksning kolliderar med dagens dataskyddslagstiftning.  Direktör Arho Virkki vid Auria datatjänster framkastade tanken om syntetiskt data som en lösning på problemet.

– Vår målsättning är att producera testdata som skulle vara fullständigt acceptabelt ur medicinsk och juridisk synvinkel. Om vi inte kan fastslå vem data relaterar till, finns inget dataskyddsproblem, sade han.

Han ansåg också att en del av dataskyddsriskerna gäller sekundär användning av information, d.v.s. forskning, och grundar sig på missförstånd.  Att ingå i samplet av ett forskningsprojekt utgör inget hos mot en personens dataintegritet om forsningen utförs korrekt.  Ett forskningsmaterial är såklart ett nödvändigt villkor för genomförande av forskning.

– Annars blir det s.k. nollforskning, sammanfattade han.

TERTTU hjälper företag

Utvecklingen av produkter för hälsovården är synnerligen reglerad och detta måste företagen räkna med från första början av sin produktutveckling.  Hälsocampuset erbjuder sin hjälp för företagen genom servicekanalen TERTTU.

– Vi erbjuder företagen utvecklingsexpertis enligt principen om service från en och samma lucka. Vi har funderat ut en servicestig och en process för företag som behöver exempelvis ett textunderlag för sin produkt, berättade teamchefen Eriikka Siirala vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Idéerna som presenterats via servicekanalen TERTTU behandlas i en arbetsgrupp med representanter från alla aktörer inom campuset.  Kontakter, också utländska, tas från företag varje vecka.  Initiativen gäller utveckling av läkemedel, apparater, livsmedel och service.

– Inom sjukvårdsdistriktet kan vi medverka som samarbetspartners då intressanta produktutvecklingsprocesser presenteras. Vi håller öronen öppna för nya lösningar, sade Siirala.

Tv-projektet som föregick Termtjänsten upphör vid årsskiftet.   Funktionaliteten av en nätsida som stöder kontakttagande kommer att vidareutvecklas nästa år.

Kunskapskluster inom odontologi finns i Åbo

Målsättningen för lektor Pasi Alander som också deltog i mötet var att utveckla nätverket.  Alander undervisar blivande tandtekniker och ansvarar för forskningsgruppen vid Åbo yrkeshögskola som sysslar med frågor kring munhälsa.  – Den digitala tekniken reformerar brunchen.

– Tandproteserna görs än idag huvudsakligen för hand. Digital protesproduktions skulle spara tid och material, men hållbarheten hos 3D-utskrifter tarvar fortfarande att utvecklas, anser Alander.

Utvecklingen av tandproteser främjas av biomaterialforksningen som bedrivs vid universitetets odontologiska institution och av forsningen som görs kring Munhälsan.  Produktutvecklingen sker i samarbete med företagen.

Forskningen och utbildningen i frågor om munhälsa är enligt Alander en av styrkorna hos Hälsocampus  Åbo. I Åbo kan man utbilda sig till tandläkare, tandtekniker, tandhygienist och tandskötyare.  Studenten kan gå vidare i sina studier och bli specialtandläkare eller doktor.  Hen kan också avlägga högre yrkeshögskoleexamen.

– Vi har utmärkta förutsättningen att öka forskningsvolymen och samarbetet med olika företag.  Ett nationellt kunskapscenter för munhälsa borde grundas i Åbo.  Centret skulle attrahera också nya företag, förklarar Alander.

Dagen avslutades av att direktören för Spark Finland Pasi Sorvisto och en grupp yngre musiker påminde de närvarande om betydelsen av begåvning, mod och innovation för utvecklingen av vilken bransch som helst.

Inspelningen av evenemanget kan ses fram till slutet av året: https://livekatsomo.fi/streams/health-campus-turku/

Text och bilder: Suvi Vainio, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

Samarbetspartners inom Hälsocampus Åbo är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia och Turku Science Park Oy (Åbo Vetenskapspark Ab).